Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Striden om statsskicket - bondetåget, borggårdskrisen och arbetaretåget

En av de mest beryktade händelserna i svensk politisk historia är borggårdskrisen 1914 då striden om den svenska parlamentarismen var som tydligast. Krisen utbröt på grund av att kungen Gustav V försökte föra en annan politik än den folkvalda regeringen. Intressant nog finns det Knivstakopplingar till borggårdskrisen vilket du kan läsa mer om här.

Bondetåget 1914. Enligt text på framsidan "Stockholm, Bondetåget. Upplands standar, skänkt av K.F.U.K, överlämnas". Fotograf: okänd/Bohusläns museum

Bondetåget 1914. Enligt text på framsidan "Stockholm, Bondetåget. Upplands standar, skänkt av K.F.U.K, överlämnas". Fotograf: okänd/Bohusläns museum

Förspelet till striden

I samband med statskuppen 1809 antog Sverige en ny regeringsform som förstärkte maktdelningsprincipen mellan kungen och rikets ständer. Syftet var att lära sig av historien och undvika en alltför stark kungamakt, men inte heller få ett otyglat riksdagvälde som under frihetstiden. Riksdagen gavs makten över Sveriges inkomster och utgifter och tillsammans med kungen stiftade man lagar och kontrollerade regeringen som utsågs av kungen.

1809 års regeringsform var efter den amerikanska konstitutionen världens äldsta författning fram till att den nuvarande regeringsformen antogs 1974. I praktiken var det dock stor skillnad på vad som stod i grundlagen och hur det svenska styret fungerade sedan länge. Sedan 1800-talets slut hade det varit en oskriven regel att riksdagen valde regering och godkände deras beslut snarare än kungen. I början av 1900-talet då liberaler och socialdemokrater fick större inflytande i riksdagen uppstod dock märkbara slitningar mellan kungens konservativa inställning och de folkvaldas politik. Efter valet 1911 kom Carl Staaf tillbaka som statsminister en andra gång (efter att ha avgått i protest mot den misslyckade rösträttsreformen), något som kungen Gustav V motvilligt gick med på. Utöver rösträttsfrågan var försvarsfrågan den mest brinnande frågan. Ute i Europa rustade flertalet länder i det som skulle bli upptakten till första världskriget. Regeringen Staaf däremot ansåg att sociala reformer var viktigare än militär upprustning och sköt upp byggandet av pansarbåten HMS Sverige (F-båten) som högerregeringen Lindman hade beställt.

Porträtt av Uno V Nyberg år 1907. Fotograf: Larsson, Anders, Upplandsmuseet.

Porträtt av Uno V Nyberg år 1907. Fotograf: Larsson, Anders, Upplandsmuseet.


Initiativ till bondetåget från Upplands bönder

Beslutet att skjuta upp byggandet av pansarbåten kritiserades av högern och en del liberaler, men även bland Sveriges bönder fanns en oro för att beslutet skulle försvaga den svenska försvarsförmågan. Den 15 december 1913 tog Uno Valfrid Nyberg (1866-1946) från Långtora i Enköping initiativet till ett ”upprop till Upplands bönder och lantmän” där bönderna genom en manifestation skulle visa kung, regering och riksdag att de var beredda att försvara fosterlandet. Nyberg föddes på Lockstaholm i Husby-Långhundra socken.

Uppropet skrevs under av Nyberg samt 34 upplänningar varav en ”K. Lundberg i Alsike Knifsta” och en ”K. Bellander i Knifsta”. Tillsammans med grosshandlaren Jard Emil Frykberg (1862-1923) planerade de för en landsomfattande bondemanifestation. Frykberg uttryckte dock sina tvivel till en början kring böndernas politiska vilja: ”Det är väl ändå galenskap att vädja till Upplands bönder, ”---” Upplands bönder voro ju kända för att ej vara de snabbaste i vändningarna, i följd av Uppsala Nya Tidnings inflytande hade de även i hög grad radikaliserats.”

Rörelsen fick dock stor nationell spridning, inte minst genom skicklig marknadsföring och den 6 februari 1914 samlades omrkring 32 000 bönder för att tillsammans tåga upp till Stockholm slott för att uttrycka sitt stöd till kungen. Av dessa var över 5 000 bönder från Uppland. Väl framme vid slottet höll kungen det så kallade borggårdstalet där han tackade bönderna för deras försvarsvilja och uttryckligen kritiserade regeringens försvarspolitik.

Motdemonstrationer, världskrig och en slutlig lösning

Regeringen Staaf menade att kungens uttalande i försvarsfrågan var ett ifrågasättande av den folkvalda regeringens politik.

Två dagar efter Bondetåget anordnade Socialdemokraterna under Hjalmar Branting en motdemonstration, det så kallade arbetartåget, med över 50 000 deltagare. Under demonstrationståget höjdes många röster för införande av republik. En av demonstranterna, borgmästaren i Stockholm Carl Lindhagen (S), dömdes till böter för förargelseväckande beteende för att ha utropat ”Leve Republiken!”. Lindhagen var en av de riksdagsmän som motionerade om kvinnlig rösträtt när frågan slutligen kom att avgöras.

Trots stödmanifestationen avgick regeringen Staaf och en tjänstemannaregering under Hjalmar Hammarskjöld tillsattes. Ett halvår senare bröt första världskriget ut och striden om demokratin hamnade i bakgrunden. Först 1917 löstes frågan om parlamentarismen slutligt när kungen lovade att inte blanda sig i landets styre. Kungens ändring i frågan kom i samband med oroligheterna i omvärlden. I Ryssland hade februarirevolutionen precis avskaffat monarkin och Gustav V fruktade att samma sak skulle hända i Sverige.

Nybergs fortsatta politiska engagemang

Efter Bondetåget uppvaktades Nyberg av högerledaren Arvid Lindman, men anslöt sig istället till det konservativa Jordbrukarnas Riksförbund som bildades 1915 och blev ledamot av partiets styrelse. Enligt uppgift ska han även ha blivit erbjuden rollen som partiledare, men tackade nej. 1919 drog han sig bort från politiken. 1921 anslöts partiet till Bondeförbundet. Nyberg avled 1946 i Uppsala.

Uno Valfrid Nyberg föddes på Lockstaholm i Husby-Långhundra socken.

Uno Valfrid Nyberg föddes på Lockstaholm i Husby-Långhundra socken.


Källor:

  • Möller Tommy (2020) Svensk politisk historia – Strid och samverkan under tvåhundra år. 4:e upplagan.
  • Björnemalm Barbro (2006) Uno V Nyberg från Långtora och bondetåget i Årsboken Uppland 2006.

Läs mer - intressanta länkar

Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 6 april 2021