Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för stadsbyggnad och samhällsutveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
För de flesta ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.
Vi erbjuder också e-tjänster, flera av dem inom områdena Förskola och skola respektive Bygga, bo och miljö.
Vår e-tjänsteportal fungerar i de flesta webbläsare, dock ej Internet Explorer.

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Demokratin i årtal

Mellan 1918 – 1921 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. Men det finns många andra årtal som är intressanta under demokratins framväxt i Sverige. Här är några viktiga årtal.

  • 1809 Det kungliga enväldet avskaffas
  • 1863 Kommuner och landsting bildas. Personer med en viss inkomst har rösträtt i kommunvalen, däribland juridiska personer och vissa förmögna kvinnor.
  • 1866 Tvåkammarriksdag införs i Sverige. Män med en viss inkomst har rösträtt till valet i andra kammaren. Även för att kandidera till riksdagen krävdes en viss inkomst.
  • 1909 Sverige får en vallag. De flesta män som var över 24 år fick rösträtt. I kommunvalen hade förmögna fortfarande fler röster. Allmänna val till riksdagen skedde vart tredje år i september. Landstingsvalen skedde i mars och kommunvalen vart fjärde år i december.
  • 1918 – 1921 Lika och allmän rösträtt. I december 1918 röstar båda kamrarna om införande av allmän och lika rösträtt. Efter ytterligare två beslut 1919 och 1921 kan de första allmänna valen hållas 1921. De flesta Svenska medborgare över 23 år får nu rösträtt i andrakammarvalet och kommunalvalen.
  • 1922 Första kvinnorna i riksdagen. Fem kvinnor tar plats i riksdagen: liberalerna Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm, socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.
  • 1936 Kommunal och landstingsval slås ihop. Landstings- och kommunalval sker var tredje år, valdagen blir den tredje söndagen i september.
  • 1937 Rösträttsreform. Personer som sitter i fängelse får rösträtt.
  • 1945 Rösträttsreform. De som tar emot fattighjälp får rösträtt. Rösträttsåldern sänks till 21 år.
  • 1952 Kommunreform. Sveriges 2 281 sockenkommuner minskas till 816 så kallade ”storkommuner”, en av dem var Knivsta storkommun som motsvarade dagens geografiska område.
  • 1968 Rösträttsreform. Svenska medborgare bosatta i utlandet får rösträtt.
  • 1971 Kommunsammanslagningar. Antalet kommuner minskar ytterligare. Knivsta kommun blir en del av Uppsala kommun.
  • 1971 Enkammarriksdagen bildas. Medborgare väljer direkt samtliga representanter i valen i allmänna val vart tredje år och på en gemensam valdag.
  • 1975 Rösträttsålder blir 18 år.
  • 1976 Rösträttsreform. Utländska medborgare som bott i Sverige en viss tid får rösträtt i kommunval i Sverige. Antalet ledamöter i riksdagen blir 349.
  • 1989 Omyndighetsförklaringen avskaffas. Alla medborgare i Sverige får rösträtt från 18 år.
  • 1994 Mandatperioderna blir fyra år. Allmänna val hålls återigen vart fjärde år.
  • 2003 Knivsta blir återigen en egen kommun. Efter en folkomröstning i samband med EU-valet 1999 blir Knivsta egen kommun.
Elisabeth Tamm i Fogelstad.

Elisabeth Tamm var en av de fem första kvinnorna som tog plats i riksdagen 1922. Foto: Riksdagsförvaltningen.

Politik och organisation

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 6 mars 2021